Like this:

Jag hittade precis denna text bland alla mina papper. Jag tror att jag fick den för över tio år sedan under min tid på LHS. Den har vandrat rund bland mina lådor och och mappar sedan dess. Inte vill jag slänga den. Den är ju så sant … det är så lätt hänt. Man måste påminna sig så ofta om att inte gå i den fällan igen. För barnens skull.

 

När jag blir arg

så det gnistrar och yr,

blir det genast ett väldigt hallå. Alla frågar. “Vad nu? Vad då?

Vad är det som står på?”

 

När jag är ledsen

och sur och tvär,

säger människor: “Såå, så!”

Alla vill få en glad igen.

Dom blir så hyggliga då.

 

Men när man är vänligt

och snäll och tyst …

Bryr sig någon om en ? Jo pytt!

Man får gå med sin snällhet och vänta på

att man ska bli arg på nytt.

 

Ja, inte gäller det bara våra små. Tänk på varandra ! Kom ihåg vad ett vänligt ord kan betyda oavsett den andres humör för tillfället. Kanske dit vänliga ord gör att ansiktet mit emot dig inte blir ledsen och arg och tvär …